by Victor Emanuel Öman (1833 - 1904)
Jag mins dig än, fast med din fot du...
Language: Swedish (Svenska)
Jag mins dig än, fast med din fot du nöter En annan stig och min är bortglömd nu; Fast aldrig mer i detta tjäll jag möter Din blick, så är mig ingen kär som du. Jag mins dig än, hur manligt obesvärad Du trädde på min moders golf! Hur stolt Jag var, hur glad, hur jag mig tyckte ärad! Ej för allt verldens guld min fröjd jag sållt. Jag mins dig än, hur ögats stjerna svällde Och glimmade så varm, så klar, sa skön Den gången jag förvirrad blicken fällde Och tog din hand. Nu har jag fått min lön! Jag mins dig än, hur dina läppar sökte Min darrande, min halft bortvända mund; Hur dina ord den ljufva låga ökte Som brann på kinden, brann på hjertats grund. Jag mins dig än, och skall dig evigt minnas, Fastän det bringar mig blott tårar nu; Du gjort mig ondt, men ingen dock kan finnas, Som är mig hälften blott så kär som du.
About the headline (FAQ)
Confirmed with Victor Emanuel Öman, Lyrika Blad, ny Samling, Örebro: Abr. Bohlin, 1868, page 34.
Authorship:
- by Victor Emanuel Öman (1833 - 1904), "Jag mins dig än", appears in Lyrika Blad, ny Samling, Örebro: Abr. Bohlin, first published 1868 [author's text checked 1 time against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by John [Jacques] Jacobsson (1835 - 1909), "Romans", op. 23 (Lieder) no. 3 [ voice and piano ], Stockholm: Jacobsson [sung text not yet checked]
Researcher for this page: Melanie Trumbull
This text was added to the website: 2021-11-04
Line count: 20
Word count: 163