Attention! Some of this material is not in the public domain.
It is illegal to copy and distribute our copyright-protected material without permission. It is also illegal to reprint copyright texts or translations without the name of the author or translator.
To inquire about permissions and rates, contact Emily Ezust at licenses@email.lieder.example.net
If you wish to reprint translations, please make sure you include the names of the translators in your email. They are below each translation.
Note: You must use the copyright symbol © when you reprint copyright-protected material.
Mig ej lockar din skatt, Afrikas gyllne flod! Ej din perla jag sökt, strålande Ocean! Friggas hjerta mig lockar, Röjdt i tårade ögats dagg. O, hur ringa för mig vore en gränslös verld, Med dess solar af guld, med dess demanters sken, Mot den verld jag med henne Hänryckt gömmer i sluten famn. Hvad af stoftet hon lånt, vad hon af himlen har, Kan jag skilja det mer, än på vår sommarsky Hvad blott aftonen målar Eller morgonens blomsterhand? Tanke svindlar och syn, när i dess blick jag ser, Liksom såge jag ned i ett omätligt djup, Tills jag spritter ur dvalan Vid en kyss af dess purpurmund. Säg, hvar fostrades du, leende engel, säg! Tills du sänkte dig ned, och åt ditt rosentjäll Gaf gestalten af Frigga, Att försköna min vandring här. Mulnar banan ibland, skjuter ett törne fram, Suckar anden engång, tryckt af sin bojas ok, O, hur saligt att ila I den älskades armar då! Jorden smeker min fot, ljuv som en vårvind der, Lifvets fjettrande tyngd lätt som en bubbla käns, Och af svällande pulsar Vaggas själen till Gudars ro.
Confirmed with Johan Ludvig Runeberg, Samlade skrifter, Volumes 2-3, Örebro, N. M. Lindes Boktryckeri, 1852, pages 258-259.
Due to spelling reforms, this is how the text appears in Sibelius's song:
Mig ej lockar din skatt, Afrikas gyllne flod! Ej din pärla jag sökt, strålande Ocean! Friggas hjärta mig lockar, Röjt i tårade ögats dagg. O, hur ringa för mig vore en gränslös värld, Med dess solar af guld, med dess demanters sken, Mot den värld, jag med henne Hänryckt gömmer i sluten famn! Vad af stoftet hon lånt, vad hon av himlen har, Kan jag skilja det mer, än på vår sommarsky Vad blott aftonen målar Eller morgonens blomsterhand? Tanke svindlar och syn, när i dess blick jag ser, Liksom såge jag ned i ett omätligt djup, Tills jag spritter ur dvalan Vid en kyss af dess purpurmun. Säg, var fostrades du, leende ängel, säg! Tills du sänkte dig ned, och åt ditt rosentjäll Gav gestalten av Frigga, Att försköna min vandring här. Mulnar banan ibland, skjuter ett törne fram, Suckar anden engång, tryckt av sin bojas ok, O, hur saligt att ila I den älskades armar då! Jorden smeker min fot ljuv som en vårvind där Livets fjättrande tyngd lätt som en bubbla känns, Och av svällande pulsar Vaggas själen till Gudars ro.
Authorship:
- by Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877), "Till Frigga", appears in Lyriska dikter I [author's text checked 1 time against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Jean Sibelius (1865 - 1957), "Till Frigga", op. 13 (Seitsemän yksinlaulua pianon säestyksellä Runebergin teksteihin = 7 sånger (Seven songs)) no. 6 (1892), first performed 1892 [sung text checked 1 time]
Available translations, adaptations or excerpts, and transliterations (if applicable):
- ENG English (Emily Ezust) , "To Frigga", copyright © 2019
- FIN Finnish (Suomi) (Erkki Pullinen) , "Friggalle", copyright © 2010, (re)printed on this website with kind permission
- FRE French (Français) (Guy Laffaille) , "À Frigga", copyright © 2009, (re)printed on this website with kind permission
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
This text was added to the website between May 1995 and September 2003.
Line count: 28
Word count: 184
Ton trésor ne m'attire pas, rivière dorée d'Afrique ! Je n'ai pas cherché tes perles, océan brillant ! Le cœur de Frigga m'attire, Révélé dans une rosée de larmes. Oh, comme un monde sans limite me semblerait petit, Avec ses soleils dorés et ses diamants brillants Comparé au monde que moi avec elle Nous cachons dans notre étreinte exclusive et extatique ! Qu'a-t-elle emprunté à la terre et pris au ciel, Que je puisse distinguer, juste comme dans le ciel d'été, Puis-je dire ce que le soir a peint Ou ce que le matin a créé avec des brassées de fleurs ? Mon esprit et mes yeux ont le vertige quand je la regarde dans les yeux, Comme si je regardais dans une profondeur infinie, Jusqu'à ce que je sois éveillé de ma transe Par un baiser de ta bouche pourpre. Dis, d'où viens-tu, ange souriant, dis ! Avant que tu descendes sur terre, et qu'à ton essence de rose Tu donnes la forme de Frigga, Pour rendre mes promenades ici merveilleuses. Le chemin est parfois peu clair, une épine peut s'avancer, L'esprit peut soupirer sous le poids de ses chaînes. Oh, comme cela soulage de se hâter Alors vers les bras de sa bien-aimée ! La terre caresse mon pied aussi doucement qu'une brise de printemps, Les chaînes de la vie semblent aussi légères qu'une bulle, Et par des impulsions tumultueuses L'âme est bercée jusqu'à un repos divin.
Authorship:
- Translation from Swedish (Svenska) to French (Français) copyright © 2009 by Guy Laffaille, (re)printed on this website with kind permission. To reprint and distribute this author's work for concert programs, CD booklets, etc., you may ask the copyright-holder(s) directly or ask us; we are authorized to grant permission on their behalf. Please provide the translator's name when contacting us.
Contact: licenses@email.lieder.example.net
Based on:
- a text in Swedish (Svenska) by Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877), "Till Frigga", appears in Lyriska dikter I
This text was added to the website: 2009-09-09
Line count: 28
Word count: 239