Attention! Some of this material is not in the public domain.
It is illegal to copy and distribute our copyright-protected material without permission. It is also illegal to reprint copyright texts or translations without the name of the author or translator.
To inquire about permissions and rates, contact Emily Ezust at licenses@email.lieder.example.net
If you wish to reprint translations, please make sure you include the names of the translators in your email. They are below each translation.
Note: You must use the copyright symbol © when you reprint copyright-protected material.
Han, Björn, var en stor och fager sven med breda väldiga skuldror med smärtare midja än andre män -- slikt retar de snöda huldror. Till gille han gick en höstlig kväll, dä månen sken över gran och häll, och vinden drog med hi och ho över myr och skog, genom hult och mo; då var honom trolsk i hågen. han ser åt skogen och har ej ro. han skådar åt himlabågen, men träden de vinka och nicka, och stjärnorna blinka och blicka: gå in, gå in, gå in i vinande furumo! Han går, han lyder det mörka bud, han gör det villig och tvungen; men skogens dvärgar i kolsvart skrud, de fara med list i ljungen och knyta ett nät av månens sken och skuggan från gungande kvist och gren, ett dallrande nät i ris och snår bak vandrarens fjät, där fram han går, och skratta så hest åt fången. I hidena vakna ulv och lo, men Björn han drömmer vid sången, som runt från furorna ljuder och viskar, lockar och bjuder: gå djupare, djupare in i villande [gåtfull mo]1! Nu tystnar brått den susande vind, och sommardejlig av natten, och vällukt ångar från blommig lind vid tjärnens sovande vatten. I skuggan hörs ett prasslande ljud: där böljar en skär och månvit skrud, där vinkar en arm, så mjäll och rund, där häves en barm, där viskar en mund, där sjunka två ögon i dina och leka så blå en evig tro, att alla minnen försina; de bjuda dig domna och glömma, de bjuda dig somna och drömma i älskogsro i vyssande sövande furumo. Men den, vars hjärta ett skogsrå stjäl. får aldrig det mer tillbaka: till drömmar i månljus trår hans själ, han kan ej älska en maka. De ögon blå i nattlig skog ha dragit hans håg från harv och plog. han kan ej le och fröjdas som förr, och åren de se in om hans dörr, men finna ej barn och blomma; han vesäll åldras i öde bo, kring härden stå sätena tomma, och väntar han något av åren, så väntar han döden och båren. han lyss, han lyss med oläkeligt ve till suset i furumo.
About the headline (FAQ)
View original text (without footnotes)1 Sibelius: "furumo"
Authorship:
- by Viktor Rydberg (1828 - 1895), "Skogsrået" [author's text checked 1 time against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Elfrida Andrée (1841 - 1926), "Skogsrået", published 1878 [ chorus and piano ] [sung text not yet checked]
- by (Johan) Andreas Hallén (1846 - 1925), "Skogsrået: Ballad", op. 33 (1888) [sung text not yet checked]
- by Wilhelm Peterson-Berger (1867 - 1942), "Skogsrået", 1899 [ voice and piano or orchestra ] [sung text not yet checked]
- by Jean Sibelius (1865 - 1957), "Skogsrået", 1899 [sung text checked 1 time]
Available translations, adaptations or excerpts, and transliterations (if applicable):
- FIN Finnish (Suomi) (Erkki Pullinen) , "Metsänneito", copyright © 2010, (re)printed on this website with kind permission
- FRE French (Français) (Guy Laffaille) , "La nymphe des bois", copyright © 2009, (re)printed on this website with kind permission
Researcher for this page: John Versmoren
This text was added to the website: 2004-07-11
Line count: 64
Word count: 358
Björn, il était un garçon beau et fort avec des épaules puissantes et larges et une taille plus mince que les autres hommes - ce qui excite les vaines nymphes. Il allait à une fête un soir d'automne, quand la lune brillait sur les arbres et les rochers et le vent soufflait hou, hou Sur les marais et la forêt, à travers les bois et la lande ; alors il y eut quelque chose de magique dans son esprit, il regarde la forêt et n'a pas de paix, il regarde la voûte du ciel, mais les arbres font un signe et hochent la tête, et les étoiles clignotent et regardent : entre, entre, entre dans les bois enchanteurs ! Il avance, il obéit à l'ordre sombre, il avance de son plein gré et magré lui ; mais les nains de la forêt dans leur robes noires, ils vont avec ruse dans la bruyère et nouent un filet de rayons de lune et d'ombre de rameaux et de branches qui se balancent, un filet oscillant dans les broussailles et les ronces derrière les pas du voyageur, pendant qu'il avance, et ils rient d'une voix si rauque du captif. Dans leurs tanières le loup et le lynx se réveillent mais Björn rêve de leur chant qui résonne parmi les sapins et murmure, attire et invite : avance plus profond, plus profond dans les bois magiques ! Maintenant le vent gémissant fait soudain silence, la nuit est douce comme en été, et un parfum s'exhale des tilleuls en fleurs à côté des eaux sombres de l'étang. Dans l'ombre on entend un son : là ondule une robe délicate et blanche comme la lune là un bras fait un signe, si délicat et rond, là une poitrine se soulève, là une bouche chuchote, là deux yeux plongent dans les tiens et jouent, si bleus, à une éternelle constance, que tout souvenir s'évanouit : ils t'invitent à t'assoupir et à oublier, ils t'invitent à dormir et à rêver dans la paix de l'amour, dans le bois qui chuchote, qui engourdit. Mais le cœur qui a été volé par une nymphe des bois n'est jamais rendu : car son âme languit des rêves de lumière de la lune et il ne peut aimer une femme. De tels yeux bleus dans la forêt la nuit ont déchiré son esprit par la torture et et l'ont labouré, il ne peut pas sourire et être joyeux comme avant, et les années regardent par sa porte mais elles ne trouvent ni enfant ni fleur ; son être vieillit dans un nid vide, les sièges autour du feu sont vides, et s'il attend quelque chose des années, il attend seulement la mort et le cercueil, il écoute avec un chagrin inconsolable le soupir des bois.
Authorship:
- Translation from Swedish (Svenska) to French (Français) copyright © 2009 by Guy Laffaille, (re)printed on this website with kind permission. To reprint and distribute this author's work for concert programs, CD booklets, etc., you may ask the copyright-holder(s) directly or ask us; we are authorized to grant permission on their behalf. Please provide the translator's name when contacting us.
Contact: licenses@email.lieder.example.net
Based on:
- a text in Swedish (Svenska) by Viktor Rydberg (1828 - 1895), "Skogsrået"
This text was added to the website: 2009-09-21
Line count: 64
Word count: 464